Brysselkrönikan: Från
krishantering till långsiktighet?

Efter år av intern navelskådning var förhoppningen att EU i år med ett nytt fördrag på plats, en ny kommission och ett nyvalt parlament skulle kunna genomföra långsiktiga strukturella åtgärder för tillväxt och konkurrenskraft till gagn för alla Europas medborgare.

I stället kom våren att präglas av krisen i eurozonen och av åtgärder för att stärka finansmarknaderna och förutsättningarna för ländernas ekonomiska politik. Vid toppmötet i juni kom man överens om bättre övervakning och samordning av nationella budgetar och till och med om att införa sanktioner mot länder med för höga budgetunderskott. Även skatt på banktransaktioner och den svenska modellen med särskilda bankavgifter diskuterades. Resultatet av stresstester av banker presenterade i juli. Det visar bland annat att de svenska bankerna är väl kapitaliserade.

Var finns då de strukturella reformerna och vad händer med den inre marknaden? Jo, EU:s nya jobb- och tillväxtstrategi har slutligen sjösatts. Den kommer att utgöra en ram för EU:s politik de kommande åren. Ett antal åtgärder och förslag i hägnet av denna strategi är på gång. Stor fokus ligger på energi- och klimatmålen och en övergång till en eko-effektiv ekonomi. Det kommer också förslag på hur den inre marknaden ska utvecklas, liksom hur en konkurrenskraftig industripolitik ska utformas för att stärka EU:s industriella bas, samt en digital agenda för att bland annat underlätta för gränsfri e-handel.

Men att förena en ambitiös klimatpolitik med en konkurrenskraftig industripolitik är inte problemfritt. Ett exempel på svårigheterna är IMO:s (International Maritime Organisation) regler om svavelhalten i fartygsbränsle. Halten ska sänkas radikalt för transporter i Östersjön och eftersom den absoluta merparten av alla transporter från industrin i norra Sverige går på köl drabbas svensk industri mycket hårt av ökade transportkostnader.

EU:s gemensamma migrationspolitik är högaktuell. Under sommaren har förslag presenterats som skall underlätta invandring från tredje land. Det handlar om överföring av kvalificerad personal till EU i multinationella företag och gemensamma regler för säsongsarbetare.

EU:s utvidgning har också fått en nystart. Medlemskapsförhandlingar med Island har påbörjats och förhandlingarna med Kroatien kan återupptas sedan Slovenien givit upp sitt motstånd. Till detta kan läggas att Estland vid årsskiftet kommer att bli det sjuttonde eurolandet.

En spännande höst väntar!

Christian Ardhe
Partner, Diplomat Communications

Initiativ från EU-kommissionen att hålla koll på i höst:

Meddelande om "Industripolitik för en globaliserad tid"
Vitbok om den inre marknaden
Vitbok om den framtida transportpolitiken
Meddelande om en färdplan för en koldioxidsnål ekonomi 2050
Meddelande om en reviderad handlingsplan för energieffektivitet
Energihandlingsplan 2011-2020

EU 2020

EU gör sig nu redo för att möta stora utmaningar som resultat av globaliseringens effekter, ett hårt tryck på resurser och den snabbt åldrande europeiska befolkningen. EU 2020, EU:s nya jobb- och tillväxtstrategi, fokuserar därför på forskning och innovation, sysselsättning och hållbar utveckling.
Läs mer »

Nytt direktiv om rätten till hälso- och sjukvård inom EU

Enligt praxis fastställd av EU-domstolen har EU-medborgare rätt att söka vård i ett annat medlemsland och är berättigade till kostnadsersättning för detta om patienten har rätt till samma vård i sitt hemland. Europeiska patienter har dock drabbats hårt av avsaknaden av klara regler och har alltför ofta fått ta strid mot sina försäkringsbolag för att få ut sin ersättning.
Läs mer »

Montirapporten, en nystart för EU:s inre marknad

I maj i år presenterade Mario Monti sin rapport om hur EU:s inre marknad bör nylanseras och stärkas. Monti är tidigare EU-kommissionär för den inre marknaden och konkurrensfrågor och idag ordförande för Bocconi- universitetet i Milano. Mycket har hänt sedan den gemensamma marknaden introducerades 1992, vilket skapar ett behov att bredda marknaden och inkludera nya områden. En digital inre marknad tillsammans med en övergång till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi i EU framhålls som nya viktiga prioriteringar för inre marknadsreglering.
Läs mer »

Nytt EU-ordförandeskap

Spanien lämnade över EU-ordförandeskapsklubban till Belgien den 1 juli. När Lissabonfördraget trädde i kraft följde flera institutionella förändringar i EU med resultatet att ordförandeskapet fick mindre makt. Ordförandelandet är fortfarande ansvarigt för att bestämma EU:s agenda och driva det lagstiftande och politiska beslutsfattandet framåt under sex månader.
Läs mer »

Aktuella EU-initiativ öppna för påverkan

Ett antal direktivförslag och andra initiativ behandlas för närvarande inom EU:s beslutsprocesser. Vi har nedan tagit upp några som särskilt berör svenska företag och organisationer och där möjligheterna till påverkan fortfarande är goda.
Läs mer »